Tinkas Tankar

 

Först drog han en repa i hästhagen. Jag såg att han var otroooligt sugen. Men jag tänkte att om jag bara tittar  bort, och marscherar vidare, så gör han det inte!

 

Trodde jag. Visst, han drog in som en eldstorm och satte fart på Emmas hästar. Rosie anföll riktigt.

 

JÄTTEKUL! Tyckte Banjo.

 

Jag sprang vägen bortåt,  för att locka honom till mig. Han sprang ifatt mig (precis som jag hade hoppats).

"Visst var jag duktig,nu?"

 

 

I den stilen fortsatte han. "Fullt ös, medvetslös."  Raketfart, ut på en jättestor äng. Den svepte han över i stora sökslag. Jag marscherade på. I hopp om att han skulle bli vanliga, bussiga Banjo. Med fullt fokus på mig. TJI FICK JAG!

 

Inte vet jag vad han hade i spårnäsan. Men spännande var det. Vi kom in i en kärrig bokskog. Hans sökslag fortsatte oförtrutet.

 

Finns det VILDSVIN här?  Jo, det tror jag nog. Men jag vill inte att Banjo ska möta dom. Han är ju fullt övertygad om att han är odödlig. Hm.

 

Kors och tvärs gick jag. I hopp om att få lite kontakt. Ibland svepte han förbi. Då trodde jag att vi skulle vandra TILLSAMMANS. Men ack vad jag bedrog mig.

Så blev det alldeles TYST i skogen...........

 

Då vandrade jag med raska steg mot ängen igen, för att locka honom till mig. Men borta var han.

Det känns inte riktigt kul när man har ansvar för någon annans hund..........

 

Alldeles tyst och stilla var skogen. Ingen BANJO i sikte. Jag hade vandrat över hela ängen innan han dök upp igen. PHU!

 

Då blev det koppel på "virrhjärnan". Så gick vi hem.