FÖRSTA BILRESAN.

Fy vad trist!  Matte lade mig i Lindas knä och så startade hon BRUM-BRUM (= bilen). Jag försökte ihärdigt överrösta ljudet.
Jag sjöng, skrek och ylade. Inget hjälpte. Så ÄNTLIGEN tystnade det. Jag fick komma ut i en ny miljö.

Härligt! Åh, vad spännande. Ett nytt stall med nya dofter, andra hästar (små lurviga islandshästar) och en rolig box. Som jag fick leka i.

Sedan gick vi till en hästaffär. Där fick jag sola mig i allas förtjusta blickar........Är jag snygg, eller?
Kunderna flockades runt mig. Jag tog allt med upphöjt lugn.

Sedan skulle vi gå tillbaka till BILEN!  Jag går inte en meter.
Då kopplade matte loss mig och ÖVERGAV mig! Jag var så illa tvungen att kuta efter.
Så fick jag följa med på en ny resa. USCH!
Till sist skummade det i munnen och morgonens mat kom upp igen.
Jag vill INTE åka bil!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Stackars liten... Du kommer att vänja dig så småningom

2010-02-26 @ 13:53:35
Postat av: Calle och Usca

Tjooo hooo syrran! Hoppas du mår bättre och att nästa bilförd går bättre. Jag har kommit på att bilen är rätt ok, första resorna fick jag ligga på golvet vid husses fötter, men nu får jag sitta bak hos Usca i hennes bur... tur att buren är stor och jag liten, men snart ska jag få en egen bur... Hur eller hur, stå ut med bilen, den är rätt ok och som du märkte, den tar oss till massa roliga ställen.. :-)

2010-02-26 @ 13:55:05
URL: http://[email protected]

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0