IZOR 3 VECKOR.

Nu händer det grejer. Först sover valpen i 3 veckor. Sedan händer allt väldigt fort. Först, vid 12 dygn ungefär, öppnas små ögonspringor och öronmusslan utvecklas.
 
 
Så börjar dom höra och då börjar Hoffarna vakta. Men dom ser ju inte så bra. Så dom ser ut som fyllon som reagerar, men tittar åt helt fel håll. Det ser så himla kul ut. Sträcker man fram handen så dom får lukta. Så registrerar dom mycket lättare vad som händer.
 
 
Idag har IZOR varit ute för första gången. Dom brukar ligga ihopkurade i en klump och gnälla över den stora världen. Äckligt ljus, äckliga vindar och mycket ljud. Dom brukar INTE gilla första gången ute!
 
Men IZOR verkar ta allt med upphöjdt lugn. Han har sin trygga mamma, och då kan man undersöka stora världen. Han lekte med Cruella. Han strök sig, som en katt, mot mig när jag satt på backen. Han gick fram till ladugården och undersökte väggen mycket noga. Självständig? Javisst!

IZOR ♥

Ibland hinner jag inte uppdatera lika snabbt som han utvecklas. I tisdags var han 2 veckor. Han är en pigg och trevlig jättekrabat. Jag ska försöka fota honom i helgen.
 
Förra fredagen, när han var 11 dagar, började ögonen att spricka upp. Nu har han öppnat ögonen helt. Men dom är inbäddade i hans hudveck och all päls han har i ansiktet.
 
Han har kommit över lådans kant flera gånger. Så jag ska fixa en bättre hage till honom.
 
Idag fick han manikyr. Första kloklippningen avklarad. Han protesterade lite grann. Men inte mycket. Han är hittills en väldigt snäll och godmodig valp.
 
Cruella pratar mycket med honom. Han svarar ljudligt.
 
Allt väl i valplådan, med andra ord.

FOX OCH FRISCO.

Bägge hanarna tränar för TJH. = Tjänstehundskurs.
 
FOX  "ligger i lumpen". Han går en intesivkurs med husse som bor veckovis på ett logement med andra hundar och deras förare. Det verkar mycket lärorikt och nyttigt.
 
 
 
FRISCO går sin utbildning på Värmdö BK.
 
LYCKA TILL med utbildningen JOHAN SJÖDIN med FOX ,
och JOAKIM SJÖBLOM med FRISCO!
 
 
 

DUNDERKLUMPEN I NORGE.

DUNDERKLUMPEN   E:  P-H  Sönn Aicko   U:: Lintrollets Ällie
 
Jag fick en härlig Påskhälsning från "OSCAR". Det är så roligt att höra hur ni med olika hundar lägger upp träningen. Vad ni stöter på för svårigheter och hur ni löser det. Oscar hade tappat lite energi i träningen. Här skriver matte om hur dom hittade tillbaka till träningslusten.
 
Här följer MARGRETH SOUKUPs mail om Dunderklumpens träning med Norske Redningshunder:
 
Hei og god påske!
Sender en liten hilsen og oppdatering fra Oscar og meg for å si at det går veldig bra om dagen! I går kom vi hjem fra helgesamling med Norske Redninsghunder, og det har gått over all forventning.
For å ta det første først, så har det gått trått på treninger i vinter for Oscarsen og meg. Det skyldes nok forskjellige ting. For det ene har jeg terpet for mye på lydighet og variert treningen for lite. For det andre har det vært mange uerfarene som har sittet figuranter for Oscar, og vi må ha noen som kan å leke med han! Så, jeg bestemte meg for å ta en pause og bare kose meg med turer i skog og mark og fokusere på spor (som er det absolutt beste han vet!) og lek uten krav. Og vips, gjett om jeg har fått en mer treningsglad hund! Etter at jeg senket ambisjonsnivået og hatt fokus på å ha det gøy, ja DA har vi fått progresjon.
For å oppsummere helgen:
Lørdag hadde vi en ren spordag. Vi fikk et ukjent spor på 3,5 km i variert skogsterreng med MASSE elg og annet vilt. Sporet hadde ligget 2-3 timer og vi skulle gå helt alene uten noe hjelp bak oss. I tillegg fikk jeg vite i etterkant, at de hadde lagt inn en finte i sporet hvor sporlegger et sted i sporet hadde gått rett fram og tilbake, så ut til venster og tilbake for å så fortsette til høyre. Vi har ikke gått et så langt spor før, og jeg vet han har høy motivasjon for å spore etter vilt, så jeg var veldig spent. Jeg tenkte at han kanskje kom til å trenge pauser i sporet og ville bli veldig sliten, men den eneste som ble sliten her var jeg! Oscar dura på med jevnt, fint drag i lina hele veien. Til og med finten var null problem! Vi var stolte da vi kom tilbake med sporgjenstand, Oscar og jeg. :)
Søndag trente vi rundering. Det var den andre gangen jeg trente dette etter at jeg har innført halsmelding i stedet for bringkobbelmelding. Mitt hovedmål var at Oscar skulle synes at det å finne figuranter og rundere er gøy. Og det målet nådde vi! Figuranter ble funnet og halset på som bare det. Fornøyd!
Så nå tar vi opp igjen treningen med Norske redningshunder. Jeg har lært masse, og neste gang det går trått skal jeg bare legge alt på hylla og huske på å ha det gøy igjen!
 
Fortsatt god påske!
Margreth
 ---------------------------------------------
 
Tack Margreth!
Det var roligt att läsa att ni har fått tillbaka träningslusten.
Keep up the good work!
 
.
 
 
 
 

JA, DET BLEV BARA EN.

Får vi presentera:
LINTROLLETS  IZOR ,  smt hane född: 20140506
E:  L. ALLTID REDO
U:  L. CRUELLA DE VIL
 
Han fär förstås oändligt mycket mjölk, uppmärksamhet och omsorg av sin ömma mor.
 
Men hon har mycket mjölk som trycker på, och han är proppmätt och får lite magknip.
Om några dagar hoppas jag att mängden anpassar sig till efterfrågan.
 
Jag får hålla igen lite på maten till Cruella. Tvärt om mot var jag skulle göra vid en normalstor kull.
 
I morse när jag hade varit i stallet, såg det ut så här när jag kom hem.
 
Man blir alldeles kall.........  VAR är valpen?  Ser ni det svarta knytet i mitten?
 
Där sover IZOR i godan ro.
 
När jag försökte skapa lite ordning i bädden, såg jag att CRUELLA hade fixat en fin grop i alla tidningar.
Hon hade ju gjort en utmärkt lya. Med en grop för valpen att bo i.
Dom är så kloka dom där Hoffe-mammorna.
 
En ensam liten valp i den här stora bädden. Det kan inte vara bra.
 
 
 
När Cruella inte fick ha valpen i sin jordkula. Så fixade hon till bädden så här:

Kloka tikar.
 
Nej, nu ropar hon på mig igen. Måste avsluta.
 
.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

ÄR VÄNTAN ÖVER?

 
Jaha. Kl 16.15 kom ÄNTLIGEN den 1:a valpen. En STOR, lugn hanvalp. En riktig "proppen Ego".
Husse säger att vi ska döpa honom till ISTER för att han var så stor.
 
In i det sista har jag hoppats och trott att det ska komma någon mer. Men nu 23,30 får jag nog inse att valpningen är över   :(
 
JÄTTETRIST för alla som väntat och hoppats med mig.
Just nu vet jag inte vem som ska bli husse eller matte till den enda  I-valpen.
 
Först och främst ska han och tiken överleva. Det är alltid lite kris de första dygnen.
Men dom verkar må utmärkt. Bägge två.
 
GOD NATT alla vänner i Cyber-rymden.
 
.
 

VÄNTAN.....

Finns det något mer tröstlöst än att vänta på en valpning som inte kommer igång?

Man är vid gott mod de första dygnen. Förra gången kom hon på 62:a dygnet. Så det gör hon nog den här gången också......

Jag tar ledigt måndag, tisdag för säkerhets skull.
Fredagen kom o gick. Hon åt och lekte vilda lekar ihop med Honung. Inga valpar i sikte.

Lördagen fortsatte hon att äta. Det betyder inga valpar. Söndag morgon, hon äter = inga valpar.

Då börjar man tvivla...... Är hon dräktig? Kommer det att gå bra? Måndagen kom och gick, i ett grått töcken. På kvällen ville hon inte äta. ÄNTLIGEN ett tecken.

Tisdag morgon hon äter inte! Tänk om hon är sjuk? Borde jag åka in och röntga hennes mage? Men hon ser ju dräktig ut. Har jag tagit fel? Tänk om hon bara är skendräktig?

Ja, så där kastas man mellan hopp och förtvivlan.

Jag hoppas att hon snart kommer igång. Så jag kan sluta vaka och oroa mig.

RSS 2.0