Tinkas Tankar

På hemvägen rastade vi vid Brahehus.
Jag hade ju inte tagit några kort på vår resa. Men då ville jag verkligen ta några bilder.

Här ska det poseras.


Cruella tittar på sin husse, och Coco spanar efter bus.


Alla ser verkligen GLADA ut! Coco lipar och Cruella gäspar, hm.


SÅDÄRJA! Nu blev det fint.  Cruella, husse och Coco på äventyr.

"VI HAR VARIT PÅ TURNÉ OCH HAR KOMMIT LÄTT PÅ SNÉ. FINNS DET INGEN SOM KAN SÄGA VAR VI É ?"

Morgonen den 27/5 stoppade husse och matte in oss, 2 valpar, i bilen och for iväg. Syrran Cruella kräktes tidigt på färden.
Men nu tror jag nästan hon har blivit botad. För vi har åkt bil. Åkt bil och åter åkt bil. Nästan 150 mil!
Vi skötte oss utmärkt hela vägen.
När vi äntligen kom fram träffade vi "lillmatte" Ylva. Stor glädje!
Vi fick bo i hennes rum. Efter lite mat, rastning och vila. Lämnades vi ensamma där. För husse o matte skulle gå på bio..........

Hur gick det, tror ni?
Efter 8 timmars passivitet. Så måste valpar få lite aktivitet.
Det fixade vi själva. Vi hittade mattes väska. Plockade fram diverse saker och hade JÄTTEKUL!
När folket kom hem hade vi gjort "bombnedslag"!
Dom fick städa.
Så somnade vi nöjda den 1:a dagen.

Nästa morgon var DEN STORA DAGEN. Lillmatte skulle ta examen. Vi höll oss i skinnet och vilade på rummet. Efter det fick vi komma ut. Jaga katt, äta hästskit och brottas. Sedan blev det tårtkalas för människorna och vi fick lunch.
På kvällen skulle människorna "äta middag på stan". Då var det dax för "bombnedslag" nummer 2.
Det var ännu bättre. Vi rensade ett skrivbord på diverse CD-skivor. Plast är gott!
Vi hittade en sminkväska. Kletade ut något rosa i hela mattes säng.
Tuggade i oss en mascara och lite läppglans.
Åh, vad kul vi hade.
Vi somnade nöjda efter dagens upptåg.

Dag 3, Utflykt i klorofyllen. Äntligen fick vi åka bil igen.  JAG GILLAR DET!
Cruella ser misstänksam och spyfärdig ut.
Vi kom till ett stort slott. Där riktiga vakthundar skällde.
Vi skällde tillbaka. När jag blir stor ska vi se vem som är vakthund här......

Så blev det picnic i det gröna. Vi fick INTE vara lösa. Det var kor med kalvar överallt.
Varför är det så trångt i Skåne?
Inga fria ytor att släppa loss på. 
Där det finns, så har människorna satt upp låga ELstaket, mot vildsvinen,
heter det.
Men jag vet nog, att dom vill stoppa mig från att strosa fritt i naturen.

Nej, tacka vet jag när vi kom hem igår kväll.
Syrran och jag röjde hela kvällen av skär lycka.
Vi fick INTE vara inomhus. Vi ville fixa "bombnedslag" här hemma också.
Men det fick vi inte. Varför då?
Matte somnade trött i soffan. Så lite bus hann vi med ändå.
Vi fick tag på en telefonkatalog............

ELLIEGÅRDENS XENDO är son till Äventyr. Alltså är våra valpar "fastrar" till "Nizze".
Igår kom han hit, för att träna lite. Malin har fått hemläxa till nästa gång.
Det är alltid lika roligt att träffa honom. Det är en stilig och trevlig hund.
Efter träning blev det lek med små-fastrarna.


Nizze spanar in valparna.


Så ger han sig in i leken. Han blev väldigt "kär" i Cruella.
Det är hon som ligger underst. Coco fick äntligen övertaget.


Cruella har kommit loss och lipar åt Nizze.


Coco verkar tycka att syrran smakar illa.........

Roligt hade dom i alla fall.
Kanske kommer Nizze tillbaka redan på onsdag............

Idag fick jag följa med i bilen. IGEN!
Syrran "Coco", hon skuttar in så glatt. Fattar hon inte att det är ÄCKLIGT att åka bil?
Så fort jag kommer in så skummar jag om munnen. Innan vi är framme har jag spytt upp frukosten.
INGEN BRA START PÅ DAGEN.

När vi väl kommer fram hoppar jag ur bilen. Gapar högljuddt. "Se upp! Här kommer den grymma Cruella med följe"! Coco skäller hon också. Som en bandhund. Det är bra. Två stämmor låter mer än en.
Så intar JAG arenan. Alla tystnar i beundran. Det gillar jag.

Min husse fattar ingenting. Han binder upp mig i ett staket och lämnar mig och "hovet" där.
Även min bror Charlie var där för att se och beundra MIG!

Vi sprang några varv i en ring. Matte fick en färgglad rosett och blev löjligt glad.

Så var det dax för bilåkning igen.
Nu hade jag ingen mat att spy upp.

Men vatten, köttbullar och skinkbitar. Som matte och husse, i ren nervositet, hade tryckt in i min mun medan jag sprang i ringen. Varför då?
Det ska ju ändå ut när vi ska hem.
Nu äntligen är jag hemma igen och får jag sova min skönhetssömn.
Jag behöver det, om jag ska slå Äventyrs "Hattrick" i BIR-rosetter.

Vad det är kul att träna hund!
Har just kommit hem från SSBK. Vi träffades, 3 Schäfrar och 4 Hoffar och tränade uppletande tillsammans.


Här sitter ZIRI och ZINGO o väntar på sin tur.


Här väntar ÄVENTYR. Snacka om glödande intresse.
Det var mörkt i skogen, därav så dåliga bilder.


ZINGO är jätteduktig.
ÄLLIE tränade motivationsövningar.
ZIRI jobbade också bra.

ÄVENTYR gjorde så gott han kan. Han är inte klar än.
Först hittade han 2 föremål på 4 min. Då förstärkte jag med godis och vila.

Sedan fick han gå ut igen. Letade hårt, i djupet av rutan. Men hittade ingenting........
Till sist hittade han ett föremål. Då blev jag jublande glad.

Så fick det räcka med uppletande. Det blev en bra övning. Mycket positiv.

Sedan slipade vi lite på 3:ans moment.
Han kunde tom ställa sig upp på 10 m håll = fjärrdirigering.
Han hittade RÄTT pinne på vittringen. (Tack för tipset med gräs, Sussanne!).
Åh, vad roligt jag hade.
Men FY, vad myggen har vaknat!

Nu ska här tränas. ZODA med matte Sussanne kom hit idag för att slipa på Lkl 3. Det är svårt.......
Men hon peppade mig till att försöka starta före hösten.

Nu blev jag sugen. Hur svårt kan det va?
Jo, nästan omöjligt.
Rutan sitter inte, fjärren på 10 m, sitter inte. Sittande i grupp är nytt för oss. Sitt under mars, kan vi inte.

Men vad gör jag........?
Jo, letar efter en tävling att starta på.
Jag är inte klok.

Men jag har en underbar hund. ÄVENTYR!
Han brukar ta mig i handen och lotsa mig igenom tävlingarna med hedern i behåll.
HEJA TYRE!


Min älskade hund, efter ett vårbad.

Igår kom CELINE DION hem till oss. Det var ett riktigt fint besök.
Hon har utvecklats jättefint. Kul att träffa henne igen.
Tack Jessica Myhre, för att du kom förbi och visade upp henne.
Här kommer lite bilder.




CELINE DION, fin flicka!




Först fick hon leka med sina systrar. Det tyckte hon var kul.
Fråga mig INTE vem som är vem. Dom är otroligt lika, alla i C-kullen.


Sedan fick hon leka med brorsan ÄVENTYR. Lite mer skräckblandad förtjusning.


"Bättre fly än illa fäkta"
Bäst att gömma sig under hästtransporten.....




"Nu kommer jag och tar dig, Tyre!"


"Nä, nu sticker jag och gömmer mig igen......"

Så böljade leken fram och tillbaka. För varje gång blev hon lite modigare. Så upptäckte hon ÅN!
Där fick hon vara ifred för Tyres uppvaktning.




TJIHI! Du kan inte ta mig!

Linda ringde. Vi skulle ut i skogen. Till Fiolvägen, vårt favoritstråk.
Vi tog 3 Hoffar med oss och 2 småhundar.
Här kommer vi!




Äventyr tar täten. Lilla "Mamma X", syns knappt. Efter kommer Ättika.


BADA i Gammelström.


Vi ÄLSKAR att simma och bada.


Blöt o lycklig Ättika.





En lika blöt och glad Äventyr.


Vid strömmen bor BÄVERN. Han har alltid "snickrat" på något nytt träd.
Otroligt vad dom kan........




Här poserar hundarna vid bäverfället.
Ättika, Äventyr och Lilla X.


Äventyr tittar på polarna som är med........




Jack Russeln "Indra", "raggsockan Kalle", Lilla X och Ättika.
Vi hade en underbar promenad med "sjöodjuren".

Idag packade vi ryggsäckarna och åkte till Gubbängsfältet, söder om Stockholm.
VI, det är husse och jag med varsin valp.
Matte var förstås nervös. Skällde på husse, och glömde koppel, i yran när vi skulle åka.
Men till sist kom allting med. Även valparna!

Dom är ju liksom huvudsaken på en valputställning.
När vi kom dit stormade valparna fram och skällde ut allt dom såg.
Det är inte så bra. Precis utanför Lydnadsringen. Hoppas att vi inte störde de tävlande.

Vi träffade en gammal bekant, INGER GILLE. Trevligt möte.
Hon hade förr Hovawart. Men nu hade hon en ung Collie-hane, som just hade fått sitt 3:e 1:a pris i Lkl 1.
GRATTIS INGER till LP1!!!!!

Sedan kom vi fram till vår ring och träffade Mikaela Boström. Hon har just blivit ägare till SÖRHOFS ECHO.
Han är Äventyrs son, 1 år gammal.




SÖRHOFS ECHO, en lovande unghane. Lycka till med honom!


Här delar han vatten med sina små "fastrar".


Förväntansfulla COCO och CRUELLA..... När blir det vår tur?

Hur gick det då på utställningen?
Jo först travade Coco in,  glad och nöjd.
Bakom kom Cruella på bakbenen VILT SKÄLLANDE!
"Hon får INTE springa först!" Tycktes hon vråla.
Domaren sa: "Ni får byta hund."
Då tog jag Cruella och Benny Coco. Så tog jag ut avståndet ordentligt
så Cruella trodde att hon sprang först i ringen. Då gick det bra.

Resultatet?  Det får ni läsa på NYHETS-sidan.

Hemresan gick som vanligt. Cruella kräktes upp maten.

Nu har valparna somnat, dödströtta i köket.

Här kommer min COCO CHANEL.

Det här är CHARLIE CHAPLIN, stilig pojke. Men just nu i en växtfas. 

Här sitter CAJSA CAVAT. Hon vill leka!


Så släppte vi valparna. Vad lyckliga dom blev. Cajsa gillade att ligga underst,
Charlie helst ovanpå. Coco var trött efter helgens spårläger.

Charlie knölar ihop sin syster Cajsa.

Här går jakten i vilda språng över heden.


Nu är det Coco som är överst. Charlie ser till att det blir rätt.




Cajsa har fått nog av att ligga underst.......


Fartfylld bild på Cajsa...........


Nu har Coco tröttnat på leken.


Lisbeth gillar sin Cajsa. Cajsa försöker komma loss och leka igen.


Men hon är trött.
Jämför med den undre bilden. Hon var ren och fin när hon kom.
Men blöt och trött efter valpträffen.



Tack för att ni kom, så jag fick träffa era fina valpar.

Hemresan gick utmärkt.
Men oj vad CRUELLA blev glad, när syrran kom hem.
Då blev det ny valplek hela kvällen.

Nu har jag hunnit smälta lite intryck efter helgens bravader.
Ja, spårmarkerna var väl inte de vänligaste man har använt. Men nästan de mest spännande.

Förutom att skogen vimlade av älgar, viltväxlar, några kadaver och färsk spillning från rådjur, älg, räv och katt.
Så var den otroligt vattensjuk.
Var kommer man över myren?????? 
Hur tar man sig över kron-diket?  Det var frågor vi brottades med.
Första dagen plurrade jag 4 ggr. Men bara med benen. Stövlarna sjönk ner i dyn.
2:a dagen plurrade Lena med Zingo rejält. Hon drogs bakåt, ner i dyn, med hela kroppen......
Zingo skällde överlycklig. "Där ser du, DYPÖLAR är stört-skönt"! Verkade han vilja säga.

Vi fick avbryta och torka Lena och käka lunch.
Tillbaka till skogen och avsluta spårarbetet.

AHA-upplevelser fanns det gott om.

"Tyre" klarar ett spår som avbryts på eftermiddagen och avslutas nästa dag. 16 timmar senare!!!!!!!!
HURRA!
Vilken känsla!

Sista dagen var vi 8 människor som korsade samma skog från olika håll. Vi gick ca 600m, snitslade och lade våra föremål. Jag hade valt små glasspinnar. Eftersom Tyre har varit dålig på att markera förut.
Alla startade samtidigt, och korsade varandra både här och där. Snacka om förledningsspår!
Tror ni ÄVENTYR hade problem??????
INTE ETT SKVATT!
Jag är så lycklig.

Han löste sin uppgift klockrent och noggrannt. Vilken underbar hund jag har.


Här kommer jag med mina 2 lägerhundar.
Det var inte helt lätt att promenera med bägge.
För "FÄSTINGEN" Coco biter sig fast i Äventyrs halsskinn. Så vägrar hon att släppa.
Hon bara hoppar jämnfota och hänger kvar. Tyre har en ängels tålamod.


Här poserar vi. Jag tror vi har spanat in något........

Hela helgen har vi delat rum med brorsan CHARLIE CHAPLIN och hans matte Jenny.
På söndagen kom även en syster dit. CAJSA CAVAT med matte Lisbeth.
Så hade vi en liten valpträff.


COCO, CHARLIE och CAJSA. Vilka härliga valpar.
När jag får tid, ska jag sätta in lite fler bilder.

Vad jag är trött. Hela helgen har vi gått i snåriga, vattesjuka skogar och lagt spår, gått spår och gjort olika spårövningar.

Jag fick en massa nya tips.
Men roligast av allt var att ÄVENTYR överraskade mig med en fantastisk spårförmåga!
VEM HADE TROTT NÅGOT ANNAT??????

Jo, JAG!

Det hade liksom gått troll i vårt spårarbete.
De sista tävlingsspåren har hamnat i grannens spår. = Inte bra.
Då kommer tvivlet smygande.
Så överför jag min osäkerhet på min hund.
Då går det bara sämre och sämre.

Nej, nu är jag glad igen. Övertygad (av min duktiga hund) om att han har en fantastisk näsa.
SOM JAG SKA LITA PÅ!
Nu är jag taggad till tusen.
Jag skriver mer, om helgen som var, senare.
Nu måste jag sova.
Imorgon kommer ZODA hit,  för att träna Lydnad.

Äventyr, Coco o jag ska på Spårläger på Tånga Hed. Det ska bli så kul!
Tyresö BK (Världens Bästa Brukshundklubb!) har ordnat lägeret. Men mest har Susan Manholt fixat.
Jag ska träffa en massa trevliga Lintroll där. JIPPIE!
Rapport kommer.......

VANTEN är hittad!

HURRA!
Tänk att man kan bli så glad över en sån "skitsak".
Att valpen bajsar ut en bomullsvante.
Tur att jag är lättroad.

Men det var så skönt att hitta den. Faran är över.
Tills hon sväljer nästa fynd..........
Ja, Coco kommer nog att hålla mina hjärnceller i trim.
Hon har många uppslag till hur man aktiverar en trött och tråkig matte.
Hon är vaken, alert och full av idéer.

Cruella däremot, är en värdig dam.
Hon tycker att hon är Guds gåva till vår familj. Vi har tur som får umgås med henne.

Dessutom ÄGER hon sin husse.
Om Coco blir glad och hälsar på husse, så kommer genast Cruella och bara TRYCKER bort syrran.
MIN HUSSE! Tycks hon säga.
Cruella har en förmåga att alltid vara i Centrum.
SE MIG!
Det är roligt med valpar.

Åh, vad skönt väder vi har haft. Valparna har varit ute hela dagarna. Grävt upp den lilla rabatten jag försöker odla. Dom tror absolut att staketet är till för att  "planka in på Tivolit".

Jätterolig lekplats. Dom har gnagt av alla tulpaner som har försökt komma upp.
2 Ölandstok har dom gnagt av alla kvistar på, och grävt av rötterna till.
Dom leker visst SKATTJAKT!

Sedan hittade dom en annan skattgömma = mitt nattduksbord!
Klumpiga Tinka hade inte skjutit in lådan ordentligt.
Dom hittade en gammal medalj och annat lulllull.
Bäst av allt, var en bomullsvante. Den var alldeles blöt av valpdreggel.
Jag samlade in fynden.

Då kommer attackhunden COCO och rycker vanten ur handen på mig.
Samtidigt närmar sig CRUELLA.
DÅ SVÄLJER COCO VANTEN I ETT NAFS!

Bara inte syrran får den.
Så nu går jag och ororar mig för följderna........
Ska det bli stopp i magen?
Eller ska jag göra ett glädjande fynd i en bajshög?
Det brukar ta 3 dagar för en vante att passera.
Ni håller väl tummarna för att historien slutar lyckligt?

Idag fick COCO följa med hem till halvsyrran ÄTTIKA. Där bor en massa roliga djur.
Hon skulle få träffa katterna.
Först kom Ättika och Jack Russeln "Indra" rusande. Så hon blev livrädd.
Sedan märkte hon att det bara var halvsyrran "Tikka".
Då blev Coco jätteglad och kramade om henne ordentligt.

Just som hon hade repat mod, och hängde med Tikka runt på gården.
Då flög Indra på henne.
Hon har den principen att: "ge hoffen en rejält smäll, när den är liten. Så respekterar den mig (INDRA)
resten av livet". Så det så.

Coco repade snabbt mod igen.
Hon såg katterna, men reagerade INTE ALLS?
Då besökte vi hönsgården. Det var ändå spännande.
Gott bajs och roliga fjäderfän, tyckte Coco.
När katterna började jaga varann. Då ville även Coco va med. Men dom fintade snabbt bort henne.
Sedan har dom så ISBLÅ ögon. Dom behöver bara stanna o titta på valpen.
Så blir det slut på den vilda jakten.

Här försöker Peter övertala Coco att hälsa på katten ordentligt. Men det är säkrast att pussa på Peter istället.




Coco tittar intresserat på hönsen.
Men bäst att inte låtsas om dom.




ANDREAS tillhör favoriterna.
COCO var mycket trött efter en timme på "Farmen".
Tack för besöket och gott kaffe.
Vi kommer gärna igen.