Tinkas Tankar

Ikväll var vi bjudna på middag hos min syster. För hon och Björn är så tacksamma för att dom har fått Coco Chanel. En helt fantastisk hund, enligt dom.
Det tycker ju jag också.
Man blir väldigt glad när hunden nästan slår knut på sig själv av lycka, när man träffas.

Det är bara av glädje. Det finns ingen tveksamhet hos henne, var hon hör hemma.
Men hon uppskattar verkligen när vi hälsar på.

Då sitter hon och lutar sig mot oss. Hon är väldigt tydlig. Det känns som om hon säger: "Åh, va kul att ni är här.
Älskade gammel-matte och -husse. Jag har det så bra här. Men ni ska veta att jag älskar er också."

NEJ! Vad är det jag sitter och skriver för trams? Börjar gammelmatte bli sentimental?
Ryck upp dig Tinka.

Men Coco är en hund som glädjer hela sin omgivning med alla glada upptåg.
T.ex. Vi öppnade champangen. Korken flög i taket med en smäll.
Coco flög genast efter, och apporterade korken. Hon är så rolig, den hunden.

Ja, hon hittar på mycket skoj den hunden.
Hon är ju blixtsnabb på att öppna grinden, om någon glömmer att haka på kedjan.
Efter maten fick hon va ute på tomten.
"Husse, du måste kolla kedjan. Det är DIN hund!"

Tycker ni tonen låter lite vass?
Men jag kan få slippa vara hundvakt NÅGON GÅNG.
Han gick inte ut och kollade.
Vi tittade ut genom fönsteret. Grinden var stängd.

Allt lugnt.
Tar en fika framför TV´n.
Ska byta hundar. Ingen Cruella på tomten!!!!!!!

Hon måste ha smitit ut och stängt grinden efter sig?
Jag tror nog att blåsten hjälpte henne.
Jag hittar henne på utsidan av en stängd grind.
Allt är mörkt......

Jag ser att hon har, som ett stelt revben i munnen....
Mycket gott som tinar fram nu.

Jag tar tag i det, jag tror är ett ben. Hon ger mig snällt, det som visar sig vara en STENDÖD, STOR, STEL RÅTTA!

Jag är inte känslig av mig. Men det här blir liksom för mycket.
IIIIIIH!  Kastar iväg liket.
Låter hunden vara kvar UTANFÖR grinden.
Hämtar Husse, ficklampa och en bajspåse (bra att ha, till ALLT ÄCKLIGT).
Gemensamt letar vi där i mörkeret efter "liket".

Råttan är borta.
Vi måste ta hjälp av Cruellas fantastiska näsa för att hitta den.
Plötsligt har hon den i munnen igen. Stolt över sitt fynd.
Så får vi åter en fin present av vår älskade hund.
Den tar jag med påsens hjälp och förpassar till soptunnan.

Tack CRUELLA, för alla roliga lekar du hittar på.

Jo, något roligt finns det i alla fall att vänta på.
OM ÄTTIKA ÄR DRÄKTIG?
Det är för tidigt att säga än. Men KELIG är hon. Som en tejp-bit, man INTE blir av med.
Trött på kvällarna och håller strikt på sin integritet, emot de övriga djuren på gården.

Igår gick jag och "Tyre" hem till "Tikka". För att syskonen skulle få leka.
Oj, vad dom lekte......INTE.
"Tikka" stirrade på oss genom fönstret. Vi var inne och drack te.
Tydligt deklarerade hon:  att leka med sin bror, ville hon inte!
Men en kopp te i goda vänners lag, det skulle passa damen.

Ja, dom är roliga tikarna. Aldrig så envisa och kräver så mycket upp-passning, som när dom väntar valpar.
Så DET är ett gott tecken.

Snart så vet vi säkert, om det finns några mini-hoffar i hennes mage.
HOPPAS, HOPPAS.

Den här vintern tar verkligen på kraft-reserverna.
Jag försöker hålla modet uppe, och planera lite inför framtiden.
Men det är tugnt.
Kroppen värker. Hundarna har ont. Flera stycken har haft ryggproblem i vinter.

Det är inte konstigt. När man halkar, spänner sig och halkar igen.
Varje natt fryser det på. Så även om man sandar så täcks gruskornen av ett fint istäcke nästa morgon.

I morgon ska jag till banken. För att diskutera lite.........
Annars händer inte så mycket här.

Cruella rymmer. Men hon går inte långt. I morse hittade jag henne under grannens fågelbord.
Mums, där fanns det godis.
Hon är väldigt påhittig. När det gäller vad HON vill göra.

Härom dagen när husse tränade med henne. Så övades "före" med en rolig leksak.
Hon fortsatte rakt förbi leksaken, hoppade in i den öppna komibilen, och deklarerade "ATT HON VAR KLAR MED TRÄNINGEN FÖR IDAG!"  Tilläggas ska, att hon fortfarande spyr när hon åker bil.
Men hon valde BILEN istället för träningen.
Ja, vad säger man?

Att husse är lite sliten efter vintern, han mé.
Hur vi ska få Husse och hund att älska träning ihop. Det får vi försöka att lösa.
------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag känner mig ganska misslyckad som hundcoach just nu.
Förutom svårigheterna med Cruella.
Så tog jag hand om en Lagotto nyligen.
Han började som dagishund här hos oss för 9 veckor sedan.
Han var en mycket skygg och stressad liten hund. Jag jobbade extra mycket för att få honom att trivas. Det blev långsamt bättre........
Så var han inackorderad här under sportlovet. Allt flöt på fint.
Men måndagen efter sportlovet så var vi tillbaka på 0 igen.

På tisdagen rymde han. Det är fruktansvärt att tappa bort en annans hund, som man har ansvar för.
Jag tog bilen och körde till hans hem. INGEN HUND!
Jag hittade honom springande utmed en större väg.
Skulle jag lyckas få tag på honom? Eller skulle han vara så stressad, så han inte kände igen mig?

Han kom fram och jag lyckades! JUBEL!

Väl hemma igen,  så gör han inget annat än klättrar över staket. Han vill bara härifrån.
Det är ohållbart att ansvara för honom. Så vi avslutar vårt samarbete den här veckan.

Det är tungt just nu.
Dessutom är det imorgon, 1 år sedan min älskade hund ARGA ANNIKA dog.

Nu har jag  ÄNTLIGEN köpt en ny kamera!!!!!!!!
Här kommer några bilder på CRUELLA DE VIL

CRUELLA DE VIL har vuxit på sig ordentligt. Nu börjar hon få lite kropp på skrangelbenen.
Det är dax att anmäla till Utställning.
Jag valde Västerås den 17/4.
Det vore kul om några andra kunde hänga på,  så vi fick träffas och ställa ut tillsammans.
Tävlingen är öppen från 15 månaders ålder.

För valparna (D-kullen), tänkte jag det kunde vara dax med en valputställning.
Ni har ju fått en mailinglista. Ni kan väl hitta en trevlig utställning att anmäla er till.
Man letar bland inofficiella utställningar, från 4 mån. ålder.
Håll kontakten med varann.
Hittar ni en lämplig utställning så tipsa varandra.
Jag kommer gärna dit och hejar på er

Mot nya fina rosetter!