COCO BERÄTTAR:
"VI HAR VARIT PÅ TURNÉ OCH HAR KOMMIT LÄTT PÅ SNÉ. FINNS DET INGEN SOM KAN SÄGA VAR VI É ?"
Morgonen den 27/5 stoppade husse och matte in oss, 2 valpar, i bilen och for iväg. Syrran Cruella kräktes tidigt på färden.
Men nu tror jag nästan hon har blivit botad. För vi har åkt bil. Åkt bil och åter åkt bil. Nästan 150 mil!
Vi skötte oss utmärkt hela vägen.
När vi äntligen kom fram träffade vi "lillmatte" Ylva. Stor glädje!
Vi fick bo i hennes rum. Efter lite mat, rastning och vila. Lämnades vi ensamma där. För husse o matte skulle gå på bio..........
Hur gick det, tror ni?
Efter 8 timmars passivitet. Så måste valpar få lite aktivitet.
Det fixade vi själva. Vi hittade mattes väska. Plockade fram diverse saker och hade JÄTTEKUL!
När folket kom hem hade vi gjort "bombnedslag"!
Dom fick städa.
Så somnade vi nöjda den 1:a dagen.
Nästa morgon var DEN STORA DAGEN. Lillmatte skulle ta examen. Vi höll oss i skinnet och vilade på rummet. Efter det fick vi komma ut. Jaga katt, äta hästskit och brottas. Sedan blev det tårtkalas för människorna och vi fick lunch.
På kvällen skulle människorna "äta middag på stan". Då var det dax för "bombnedslag" nummer 2.
Det var ännu bättre. Vi rensade ett skrivbord på diverse CD-skivor. Plast är gott!
Vi hittade en sminkväska. Kletade ut något rosa i hela mattes säng.
Tuggade i oss en mascara och lite läppglans.
Åh, vad kul vi hade.
Vi somnade nöjda efter dagens upptåg.
Dag 3, Utflykt i klorofyllen. Äntligen fick vi åka bil igen. JAG GILLAR DET!
Cruella ser misstänksam och spyfärdig ut.
Vi kom till ett stort slott. Där riktiga vakthundar skällde.
Vi skällde tillbaka. När jag blir stor ska vi se vem som är vakthund här......
Så blev det picnic i det gröna. Vi fick INTE vara lösa. Det var kor med kalvar överallt.
Varför är det så trångt i Skåne?
Inga fria ytor att släppa loss på.
Där det finns, så har människorna satt upp låga ELstaket, mot vildsvinen,
heter det.
Men jag vet nog, att dom vill stoppa mig från att strosa fritt i naturen.
Nej, tacka vet jag när vi kom hem igår kväll.
Syrran och jag röjde hela kvällen av skär lycka.
Vi fick INTE vara inomhus. Vi ville fixa "bombnedslag" här hemma också.
Men det fick vi inte. Varför då?
Matte somnade trött i soffan. Så lite bus hann vi med ändå.
Vi fick tag på en telefonkatalog............
Morgonen den 27/5 stoppade husse och matte in oss, 2 valpar, i bilen och for iväg. Syrran Cruella kräktes tidigt på färden.
Men nu tror jag nästan hon har blivit botad. För vi har åkt bil. Åkt bil och åter åkt bil. Nästan 150 mil!
Vi skötte oss utmärkt hela vägen.
När vi äntligen kom fram träffade vi "lillmatte" Ylva. Stor glädje!
Vi fick bo i hennes rum. Efter lite mat, rastning och vila. Lämnades vi ensamma där. För husse o matte skulle gå på bio..........
Hur gick det, tror ni?
Efter 8 timmars passivitet. Så måste valpar få lite aktivitet.
Det fixade vi själva. Vi hittade mattes väska. Plockade fram diverse saker och hade JÄTTEKUL!
När folket kom hem hade vi gjort "bombnedslag"!
Dom fick städa.
Så somnade vi nöjda den 1:a dagen.
Nästa morgon var DEN STORA DAGEN. Lillmatte skulle ta examen. Vi höll oss i skinnet och vilade på rummet. Efter det fick vi komma ut. Jaga katt, äta hästskit och brottas. Sedan blev det tårtkalas för människorna och vi fick lunch.
På kvällen skulle människorna "äta middag på stan". Då var det dax för "bombnedslag" nummer 2.
Det var ännu bättre. Vi rensade ett skrivbord på diverse CD-skivor. Plast är gott!
Vi hittade en sminkväska. Kletade ut något rosa i hela mattes säng.
Tuggade i oss en mascara och lite läppglans.
Åh, vad kul vi hade.
Vi somnade nöjda efter dagens upptåg.
Dag 3, Utflykt i klorofyllen. Äntligen fick vi åka bil igen. JAG GILLAR DET!
Cruella ser misstänksam och spyfärdig ut.
Vi kom till ett stort slott. Där riktiga vakthundar skällde.
Vi skällde tillbaka. När jag blir stor ska vi se vem som är vakthund här......
Så blev det picnic i det gröna. Vi fick INTE vara lösa. Det var kor med kalvar överallt.
Varför är det så trångt i Skåne?
Inga fria ytor att släppa loss på.
Där det finns, så har människorna satt upp låga ELstaket, mot vildsvinen,
heter det.
Men jag vet nog, att dom vill stoppa mig från att strosa fritt i naturen.
Nej, tacka vet jag när vi kom hem igår kväll.
Syrran och jag röjde hela kvällen av skär lycka.
Vi fick INTE vara inomhus. Vi ville fixa "bombnedslag" här hemma också.
Men det fick vi inte. Varför då?
Matte somnade trött i soffan. Så lite bus hann vi med ändå.
Vi fick tag på en telefonkatalog............
Kommentarer
Postat av: Miriam
Det är för roligt att läsa om alla deras sattyg, kanske inte lika roligt för människorna, men det är roande läsning, he he.
Hälsningar
Miriam med Lintrollets Ulla Hau
Trackback
